Hej alla bloggläsare! Det börjar närma sig slutet av dessa fem veckor med praktik hos Agera Värmland, vilket känns en aning vemodigt men jag är också otroligt tacksam för den här (korta) tiden. Det har gett mig erfarenhet, utmaningar och så mycket ny kunskap! Framför allt har jag fått testa på hur det kan vara att arbeta med juridik i det verkliga livet och fått se juridiken i ett annat ljus, för det handlar inte bara om regler på ett papper – det finns så mycket mer bakom! Vi är människor bakom dessa regler som försöker sträva mot ett bättre samhälle där alla ska behandlas lika, med respekt och ha samma rättigheter och möjligheter. För att lyckas med detta måste vi se till att följa de lagar och regler som finns, för de har bara ett värde om de efterlevs.
Ett sätt att öka efterlevnaden är att sprida kunskap genom utbildningar, poddar, bloggar (såsom denna blogg), artiklar, böcker osv. och där gör Agera Värmland ett otroligt arbete vilket har varit både roligt och lärorikt att ha fått vara en del av under mina fem veckor hos dem. Med detta finns ett ansvar hos var och en av oss att se till att hämta denna kunskap, ta del av utbildningar, läsa på om de här frågorna, lyssna och engagera sig. Informationen finns överallt så det går inte längre att skylla på kunskapsbrist. Ett annat sätt är att prata om och diskutera sådana svåra frågor som diskriminering, jämställdhet, arbetsmiljö, sexuella trakasserier och mobbning m.m. i stället för att sopa problemen under mattan. Det viktigaste är att det finns en vilja – en vilja att diskutera, förändra och förbättra – det tror jag vi kommer långt på! Under min tid på Agera Värmland har jag träffat människor som har denna vilja, som vill ändra maktstrukturer, attityder och normativa föreställningar, som vågar prata om problemen och som vill ta ansvar för att göra förbättringar. Det ger mig hopp om en ljusare framtid.
Som ett led i denna reflektion ovan vill jag dela med mig av en bit kunskap. Jag vill belysa hur diskriminering kan hänga samman med straffrättsliga regler för att ge perspektiv på hur allvarligt lagstiftaren ser på problemen som tyvärr finns i vårt samhälle.
Diskrimineringslagen (DL) är en civilrättslig lag som ger skydd mot diskriminering på olika samhällsområden och diskrimineringsersättning kan utgå till den som blivit utsatt. Det handlar i ett sådant fall inte om något brott. Den diskriminerande parten behöver inte ha haft en avsikt att diskriminera eller kränka för att diskriminering ska ha skett utifrån DL. Om den diskriminerande parten ändock skulle ha en sådan avsikt kan personen ha gjort sig skyldig till hatbrott vilket kan ge straffen böter eller fängelse. Hatbrott är ett samlingsnamn för brott där motivet är kopplat till en persons hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse, sexuella läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck. Detta är inte alla diskrimineringsgrunder som finns med i DL; kön, funktionsnedsättning och ålder inkluderas därmed inte i hatbrottslagstiftningen.
Hatbrottslagstiftningen omfattar tre centrala bestämmelser:
- Olaga diskriminering 16:9 Brottsbalken
- Hets mot folkgrupp 16:8 Brottsbalken
- Straffskärpningsregeln 29:2 Brottsbalken
Olaga diskriminering handlar om att samma villkor inte tillämpas för personer med viss hudfärg, sexuella läggning osv. som tillämpas för andra, dvs. personen behandlas mindre förmånligt än andra exempelvis kunder eller klienter. De som kan hållas ansvariga är näringsidkare, anställda i näringsverksamheten eller annars handlar på en näringsidkares vägnar och de som är anställda i allmän tjänst eller har allmänt uppdrag. Dessutom kan anordnare av eller medverkare till allmän sammankomst eller offentlig tillställning dömas för olaga diskriminering.
Hets mot folkgrupp innebär att någon i ett uttalande eller annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp med anspelning på exempelvis trosbekännelse. För att meddelandet ska anses ha fått spridning ska det ha nått ut till en större grupp (mer än ett fåtal personer) men gruppen behöver inte ha tagit del av meddelandet utan det räcker att gruppen haft tillgång till det. Det ska här påpekas att detta inte är något målsägandebrott som riktar sig till enskilda individer som fallet är vid olaga diskriminering, vilket medför att det inte finns krav på att personer som haft tillgång till meddelandet ska tillhöra någon av de skyddade grupperna.
Slutligen finns straffskärpningsregeln som inte handlar om ett visst brott utan är i stället en regel som innebär att straffet för ett brott kan skärpas om motivet för brottet har varit att kränka en person eller folkgrupp på någon av de grunder som har angetts ovan, ex. könsöverskridande identitet eller uttryck. Bestämmelsen kan därmed ses som ett komplement till ordinarie lagstiftning och medför att alla brott, utöver olaga diskriminering och hets mot folkgrupp som alltid räknas som hatbrott, kan utgöra hatbrott så länge det finns ett bevisat hatmotiv. Exempelvis kan trakasserier enligt DL utgöra brotten förolämpning, ofredande eller olaga hot och sexuella trakasserier kan utgöra brottet sexuellt ofredande om det finns en avsikt att kränka någons värdighet.
För tydlighetens skull ska nu ges ett exempel. En elev i skolan får kränkande kommentarer om hennes klädstil. Diskrimineringslagen eller brottsbalken?
- Ingen avsikt, men kan antas ha insikt om att det kränker värdigheten + den kränkande kommentaren är kopplad till diskrimineringsgrunden trosbekännelse (om elevens kläder är av religiös natur exempelvis slöja) à trakasserier enligt DL
- Har avsikt att kränka värdigheten men den kränkande kommentaren är inte kopplad till någon diskrimineringsgrund à förolämpning enligt 5:3 Brottsbalken
- Har avsikt att kränka värdigheten + den kränkande kommentaren är kopplad till diskrimineringsgrunden trosbekännelse (om elevens kläder är av religiös natur exempelvis slöja) à förolämpning enligt 5:3 Brottsbalken + straffskärpning enligt 29:2 Brottsbalken
- Ingen avsikt att kränka värdigheten och den kränkande kommentaren är inte kopplad till någon diskrimineringsgrund à varken diskriminering enligt DL eller brott enligt brottsbalken
Sammanfattningsvis kan olika lagar aktualiseras vid diskriminerande och kränkande beteenden där avsikten och kopplingen till diskrimineringsgrunden har stor betydelse för vilken lag som ska tillämpas i det enskilda fallet. I och med att vi har denna hatbrottslagstiftning är sådana typer av beteenden något lagstiftaren ser allvarligt på och det kan vara värt att påminnas om att vissa beteenden inte bara är omoraliska utan kan även vara brottsliga!
Med de orden vill jag tacka för tiden jag haft hos Agera Värmland och uppmana er alla där ute att läsa på, lyssna, prata om frågorna och agera i situationer där det förekommer diskriminerande och kränkande beteenden!
Hanna Norling
Juriststudent vid Karlstads universitet och praktikant på Agera Värmland
