Så här i påsktider funderar jag lite över i vilken grad Jesu korsfästelse har kommit att påverka den antisemitism vi ser i världen idag. Narrativet om att judarna mördade Jesus och för alltid ska straffas för sitt Gudamord har överlevt i tvåtusen år. En berättelse som uppstått ur människans till synes omättliga behov att hitta en syndabock. Ett behov som sedan blivit måltavla för ett annat, inte så klädsamt drag nämligen – hämnd.
Hämnd, ett verktyg som har kommit att bli terrorismens kanske främsta men samtidigt mest felriktade drivkraft i vår tid.
- 1 juli 1946 i den lilla sydpolska staden Kielce försvann en åttaårig pojke från sitt hem och sina kristna föräldrar. Två dagar senare kom han tillbaka och berättade att han hållits fången i en källare. Pappan drog genast slutsatsen att det var judar som tillfångatagit hans son och stängt in honom i källaren i lokala judiska kommitténs hus där 150 judar för tillfället var inkvarterade. Detta blev upprinnelsen till den värsta pogromen mot judar i Polen efter andra världskrigets slut. För att försöka göra en lång historia kort så samlades en mobb från den kristna delen av befolkningen i staden och attackerade, den för övrigt källarlösa lokalen och dödade 42 personer ur den judiska församlingen som hämnd för det påstådda brottet. Något man helt saknade bevis för.
- Nästan precis 70 år senare 4 december 2016 går Edgar Maddison Welch in på pizzeria Comet Ping Pong i Washington och öppnar eld med ett automatvapen. Han gör det för att rädda de barn som han tror sitter inlåsta i källaren, i den för övrigt källarlösa lokalen. Han vill hämnas barnen som fallit offer för den påhittade pedofilring där bland andra Hillary Clinton anklagats för att tillfångata, utnyttja och döda barn. Något han helt saknade bevis för.
- 7 april i år kom sorgen och skräcken upp till ytan igen för de som drabbades av terrordådet på Drottninggatan fem år tidigare. Själv befann jag mig precis där den aktuella dagen bara en halvtimme innan, men lämnade Stockholm med ett av de sista tågen som rullade ut från stationen helt ovetande om det kaos som snart skulle bryta ut. Akilovs motiv handlade också om hämnd. Hämnd för Sveriges deltagande i koalitionen mot IS
I hämndens märkliga logik kom sedan Akilovs handling att utgöra en del av ett annat brutalt dåd där helt oskyldiga människor blev måltavla för det terroristen kallar hämnd.
- 15 mars 2019, ungefär tjugo i två på eftermiddagen startar Brenton Tarrant en livesändning på sociala medier och går in genom entrén på Masjid al-Noor moskén och började skjuta. Därefter beger han sig till Linwood Islamic Centre för att avsluta det han påbörjat. Efter sig lämnade Tarrant 51 döda och minst 50 skadade. En del i Tarrants motiv uppgavs senare att vara en hämnd för Rakhmat Akilovs dåd i Stockholm.
- För att avsluta den här exposén över terrorismens felriktade logik behöver vi bara gå någon månad fram i tiden från händelsen i Christchurch. Under påskhelgen samma år dödades 267 människor och minst 500 skadades i en samordnad attack mot flera kyrkor och hotell på Sri Lanka. Motivet angavs till att vara hämnd för Tarrants attacker i Christchurch.
Alla dessa händelser handlar dock inte om hämnd. Du kan inte hämnas någon som inget gjort. Slår man upp ordet hämnd i en ordbok är förklaringen ”Straff mot någon för en skada man tillfogats”. Besökarna i Masjid al-Noor moskén hade inte uppmanat Rakhmat Akilov att köra en lastbil utför Drottninggatan. Ingen av flanörerna den tidiga vårdagen i Stockholm hade heller deltagit i striderna mot IS i Syrien.
Morgan Finnsjö på Expo publicerade en utmärkt artikel på ämnet strax efter attentaten på Sri Lanka där han bland annat skriver; ”Terrorns logik, spiralen av falsk hämnd, strider mot allt förnuft, mot all rättvisa och mot det mänskliga samhällets grundprinciper”
Hämnden är heller inte alltid terroristernas egen berättelse utan något vi som betraktare lägger till i vår strävan att finna en logik i det vi inte kan förstå. Vi måste vara vaksamma och inte godta den så flagrant felriktade logiken om hämnd. Om vi gör så legitimerar vi också terrorismens världsåskådning som säger att hämnd kan utkrävas mot oskyldiga.
Accepterar vi terroristens syn på hämnd riskerar också våldet mot asiater i New York för Kinas påstådda skuld kring Corona eller angreppen på judar i Malmö för Israels politik i mellanöstern att fortgå. Och vi kommer då att vara en del av att det händer.
Se därför terrordåden för vad de är – ett fegt mördande av oskyldiga människor för att tillfredsställa någons makabra behov att utöva makt.
Terroristerna kommer för övrigt alltid att misslyckas i sin strävan att orsaka splittring och förändra samhället enligt deras måttstock. Det enda man lyckas med är att föra människor samman och bilda enad front mot det orättfärdiga våldet. Men det får bli föremål för ett alldeles eget blogginlägg en annan gång
/Lars