Hur kan man bemöta vaccinations-konspirationer?

Pandemin påverkar återigen mångas vardag och rekommendationer om att hålla avstånd, jobba hemma och undvika onödiga resor är tillbaka. Svenska folket uppmanas också ta en tredje vaccindos, och många har redan fått det. Även om vi övervägande är bra på att följa råden och ta vaccinen, över 82 % av svenskarna har vaccinerats med två doser, finns det viss oro i samhället och en polarisering skapas. Flera konspirationsteorier sprids brett, och riskerar öka i samband med att smittspridningen ökar. Experter och de flesta mediekanaler har, av naturliga skäl, inte så mycket till övers för dessa teorier och vill inte bidra till att sprida dem. En effekt av det blir dock att andra aktörer som ”alternativa” nyhetskanaler och extrema organisationer får äga frågan och vara de som fångar upp den oro som finns bland människor. När stora delar av samhället förkastar konspirationsteorierna riskerar vi tyvärr samtidigt knuffa människor som upplever en osäkerhet bort från gemenskapen och ut till mer extrema rörelser.

Hur ska vi då bemöta någon som tror på vaccinationskonspirationer, utan att varken legitimera konspirationen eller förskjuta individen som uttrycker den?

Några saker är bra att ha i åtanke: Först och främst växer och utvecklas konspirationsteorier nästan alltid i samband med större händelser och kriser, när det finns en brist på eller motsägelsefull information och människor upplever en ökad osäkerhet. Detta är inte något som är unikt just nu. Att vara lite skeptisk mot ny information som är svår att förstå är naturligt och något som ofta uppmuntras vad det gäller andra saker, även om det ibland leder till felaktiga slutsatser. För det andra fyller konspirationsteorierna en känslomässig funktion. I vaccinationernas fall är rädslan för eventuella biverkningar stark och gör att all information som bekräftar rädslan får prioritet över resten av informationen. Konspirationsteorier kan utvecklas ur en rimlig om än inte helt befogad rädsla. De ger sedan en förklaring till vad som sker och kan bidra till ökad känsla av kontroll.

Själva bemötandet sen då. Empati är en viktig förmåga, och där är förståelse för rädslan och mekanismerna bakom tron på konspirationsteorier underlättande i de fall konspirationerna känns helt ogrundade. När våra åsikter ifrågasätts är det lätt att bli defensiv och försvara oss så går det att undvika att meningsskiljaktigheter leder till argumentation är det bra. I en hård diskussion är vi ofta mindre öppna för den andras argument och det är osannolikt att någon ändrar sig. Därför är det bra att vara empatisk och lyssna, även om det den andra säger är upprörande. Skilj på åsikt och person om målet är att hjälpa den som tror på konspirationsteorier.

Konspirationsteorierna bemöts bättre genom ett samtal där den som inte tror på den beskriver vad den själv tror på och frågar varför den andra tror som den gör. Ett icke-konfrontativt samtal om vad som talar för och emot en teori kan leda till flera insikter och om inte annat undvika att skapa en polarisering och känsla av ett ”vi” som har rätt och ett ”dom” som har fel. Om vi är mer toleranta och fortsätter ha kontakt med personer som tror på konspirationsteorier om vaccinationer kan vi bidra till att de inte isolerar sig med andra som tycker samma som de själva.

Det är viktigt att vi vaccinerar oss för att stoppa pandemin, men vi kan inte tvinga någon att göra det och det är också viktigt att vi inte knuffar bort människor från normalsamhället på grund av att de känner en oro inför vaccin. Då riskerar vi något som i förlängningen blir ännu värre.

Leave a Comment

Your email address will not be published.