Det är september 1921 och Sverige går till sitt första riksdagsval med allmän och lika rösträtt. Mödan för att även kvinnor ska erkännas som fullvärdiga medborgare har burit frukt. Nu står vi här 100 år senare och frågar oss hur vår demokrati mår. Att vi lever i ett land med demokrati är något vi inte bara behöver uppskatta oftare utan även belysa oftare. Demokratins fortlevnad och upprätthållande sker inte av sig självt utan är något vi alla måste värna om. Det finns nämligen utmaningar för demokratin i Sverige 2021.

Vid en första anblick kan det verka krystat att prata om utmaningar för demokratin i en svensk kontext. Särskilt om vi gör en historisk tillbakablick i vårt eget land eller tittar på de många diktaturer som tyvärr finns i vår omvärld. I Sverige har vi lika rösträtt och en stabil parlamentarisk representativ demokrati. Vi har fria domstolar och en tydlig grundlag som reglerar yttrande- och åsiktsfrihet, tryckfrihet samt mänskliga rättigheter. Vilka utmaningar kan det då finnas för vår demokrati idag?

Det handlar förstås delvis om vad vi lägger i begreppet demokrati och vad ett demokratiskt samhälle ska präglas av. Demokrati är också något som utvecklas över tid och på olika sätt i olika politiska system. Den svenska demokratin 1921 har genom åren utvecklats och på många sätt stärkts. Vad lägger vi då i begreppet demokrati i Sverige 2021? Vi menar att demokrati är mer än lika rösträtt. Demokrati är att som myndighetsanställd kunna visselblåsa om något inte står rätt till i en verksamhet som drivs av skattemedel. Demokrati är att som journalist känna sig trygg att samhället backar upp om du blir utsatt för hot. Demokrati är transparens gällande det allmänna och granskande av statsmakten. Demokrati är att kunna lita på att samhällets skyddsnät, såsom polis och rättsväsende, prioriterar den enskildes rätt.

Tyvärr ser vi med jämna mellanrum hur vår hundraåring inte levererar på alla fronter. Vi läser om myndighetschefer som efterforskar vem som lämnat uppgifter till media. Vi nås av nyheter om minoritetsgrupper som förföljs på öppen gata när de ska delta i pridetåg eller besöka synagogan. Vi ser också att mörkertalet är stort vad gäller anmälningar om hatbrott och diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. Rädslan att bli bestraffad av exempelvis en arbetsgivare är helt enkelt för stor för att anmäla. Att förtroendevalda eller journalister ställer sig själva frågan om det är värt att skriva den där texten med tanke på den ström av hot som bokstavligt talat kommer med brev på posten är också ett exempel på en utmaning vi ser idag.

Hur ska vi då möta utmaningarna vi står inför och bevara vår levande demokrati? Vi måste bli bättre på att uppmärksamma vad demokrati är och borde vara samt öka kompetensen inom en rad områden. Att våra myndigheter säkerställer kompetensen gällande offentlighetsprincipen, meddelarskydd samt förbud mot repressalier vid anmälningar om diskriminering. Att polis och rättsväsende får resurser och ökad utbildning gällande bland annat hot, hatbrott, extremism och mäns våld mot kvinnor. Att barn och unga blir sedda och inkluderade både utifrån rättighetsperspektiv och för att kunna fånga upp eventuella destruktiva tendenser.

Att Sverige har en stark demokrati råder ingen tvekan om, det här ska inte ses som en alarmistisk krönika. Vi får dock inte negligera de verkliga utmaningar som vi står inför och som vi måste adressera om vi ska ha en pigg demokrati de kommande 100 åren. Vi får heller inte glömma hur viktigt det är med arbetet för mänskliga rättigheter. För en demokrati som inte regleras utifrån mänskliga rättigheter är en demokrati som lika gärna kan ”rösta bort sig själv” och därigenom inte säkerställa en framtid där alla människors lika värdighet och frihet är central. Det är lätt att ta saker för givet och det kan vara värt att dra sig sina barndomsår till minnes, särskilt som hundraåring och slå vakt om det arbete som lett fram till en idag stark och stolt demokrati sina utmaningar till trots.

Per Hydén, verksamhetschef