Okej jag erkänner. Det här kanske inte blir ett minnesvärt kåseri eller ett känslosamt inspel i debatten. Vill ändå passa på när jag har din uppmärksamhet att lyfta något som är lite viktigt.
För ett par veckor sedan släppte vi vår årsrapport ”Hot mot Demokratin i Värmland”. I samband med rapportsläppet passade vi på att presentera ett nytt begrepp som är tänkt att öka förståelsen för extremismens utveckling idag. Vi ser att gränsen mellan våldsbejakande och icke våldsbejakande flyter ihop alltmer där ideologi och tro inte blir lika tydliga markörer som vi varit vana att se. Detta gör att de verktyg vi har för att förstå inte riktigt funkar som de ska. Just därför såg vi oss nödgade att introducera ett nytt begrepp. Ett begrepp vi kallar vi för Individualiserad Extremism.
Och ja, det är ungefär lika krångligt att förstå som att uttala. Men låt mig ändå försöka.
Vem är den individualiserade extremisten?
Bland forskare och oss som aktivt arbetar med frågor kopplat till våldsbejakande extremism talas det ibland om composite extremism eller sammansatt extremism. Något som i vardagligt tal kommit att liknas med en salladsbar eller ett smörgåsbord där man plockar åsikter lite efter eget tycke och smak. Detta leder till att gränser mellan olika idériktningar blir mer flytande. Strikta ideologier och hierarkier tappar i värde och nya aktörer och personligheter hittar sin plats kring det extremistiska bordet. Vi kan idag se individer som uppfyller den våldsbejakande extremistens attribut men som kanske helt eller i alla fall delvis saknar en ideologisk grund. I stället styrs man av konspirationsteorier och ett förakt mot det samhälle man lever i. På olika chattforum kan man sedan tillsammans med likasinnade utveckla sina idéer som i värsta fall leder till våldshandlingar.
Ungefär samtidigt som vi lanserade begreppet individualiserad extremism dök samma tankemönster upp hos flera andra aktörer, vilket såklart stärker vår tes. ICCT, International Center for Counter Extremism publicerade en rapport som fokuserar på vad man kallar för Anti Government Extremism, förkortat AGE. I en svensk översättning kan man tänka sig det som antistatlig eller antidemokratisk extremism. Något som också SÄPO lyfter ett varningens finger för i sin årsrapport. I England pratar man om MUU. Mixed unclear or unstable och i USA brottas polis och åklagare allt oftare med att förstå och identifiera en tydlig motivbild när en masskjutning inträffat.
Även om extremistiska grupper förstått värdet av att befinna sig online ända sedan internets barndom så är det först nu som man tagit steget fullt ut. Livet online har lett till att den som dras till extremistiska miljöer inte längre behöver passa in i en befintlig mall utan det räcker att attraheras av den tankevärld som ramar in den gemenskap där man möts. Ibland är det ideologin som lockar men för vissa kan det räcka med den våldsamma retoriken. Det är också här tankar om våld byter ägare för att till slut hamna hos den som inte bara har viljan utan även förmågan att förflytta idéerna till verkliga livet. Det är i dessa kretsar den individualiserade extremismen blir till.
Varför ett nytt begrepp?
Har det då nån betydelse vad vi kallar det? Är det inte onödigt att krångla till saken med ännu ett begrepp? Jo så kan man väl tycka men om vi ska kunna förebygga och förhindra är det viktigt att veta vad vi ska leta efter. Den ideologiskt motiverade aktören sänder vissa signaler medan den antistatliga sänder andra. När vi känner igen båda sidor av detta extremistiska mynt har vi också bättre förutsättningar att förstå och agera innan det gått för långt.
Det är alltså för att förstå i tid som vi krånglar till det med ett nytt begrepp eftersom det i dagens extremistiska landskap handlar om så mycket mer än en fanatisk tro eller en rasideologisk övertygelse. Även om det nya ofta gror i samma mylla som tidigare kommer inte plantan att se lika ut när den växer upp men den kan bli väl så invasiv. Därför avslutar jag med några ord som en klok granne sa till mig en gång;
”Ogräs ska tas när rötterna är små”
/Lars
