Mänskliga rättigheter – inte bara fina ord

Mycket som har med mänskliga rättigheter att göra kan vi tack och lov ta för givet där vi bor. Men vi har alla nåtts av, och vi behöver inte leta länge för att hitta, både dåtida och nutida exempel på hur det kan se ut på platser där mänskliga rättigheter inte respekteras eller där statusen på mänskliga rättigheter sjunker.

Hur orimligt det än kan verka att vi inte alltid haft det skydd för våra rättigheter som vi har idag, ta bara lika rösträtt eller förbud mot barnaga som några få exempel, så kom de inte till från ingenstans och det hände ju inte över en natt. Det skydd vi tursamt kan säga att vi har idag har andra före oss arbetat för att få och bevara, flera gånger har det skett genom människors egna kamp för rättvisa.

Det var efter andra världskriget och förintelsen som europeiska länder och det internationella samfundet insåg att vi måste skaffa några grundläggande garantier som sätter gränser för vad en stat kan göra mot sin befolkning. Något som kan förhindra att förtryck och förnekande av människors rätt till liv och värdighet någonsin kan få fäste igen. Och det var väl egentligen först där man på riktigt började se på ”mänskliga rättigheter” som mer än bara fina ord.

Under många år har rättighetsskyddet i Europa vuxit sig starkt, det brukar till och med omnämnas som världens starkaste.  I många frågor har europeiska länder närmat sig konsensus där man är relativt överens om vissa minimumnivåer för vad vissa grundläggande rättigheter ska skydda. Det var ett av syftena med att organisera ett europeiskt gemensamt människorättssystem på 40-talet. Under senare år pratas det dock om en tillbakagång för demokratin och att mänskliga rättigheter riskerar att ställas åt sidan på olika sätt. Uppenbara exempel bland EU-länder ser vi i Ungern och Polen gällande HBTQ-rättigheter och yttrandefrihet.

Ett sätt att bevara rättighetsskyddet är att många känner till det och ser att det behövs. Förutom att våra grundläggande rättigheter innebär mer än vad vi oftast tänker är det också vanligt att vi inte vet var man kan hitta och läsa om dem. Här kommer några vanliga frågor och svar om mänskliga rättigheter och vad de innebär.

Vad betyder det att något är en mänsklig rättighet?

Det betyder först och främst att staten, vår regering, inte hur som helst kan bestämma eller begränsa den rättigheten. Det är alltså i sin tur en gräns för regeringens makt gentemot befolkningen, som drar en linje för vad staten och myndigheterna får göra. Vilka lagar som får stiftas, vilka förbud som får införas, hur myndigheter får agera mot allmänheten och hur mycket staten får blanda sig i våra privatliv, till exempel.

Det betyder också att om staten eller statliga myndigheter kränker en persons grundläggande rättigheter, så har den personen rätt att få upprättelse. Om det inte går att få upprättelse i svenska domstolar kan en internationell domstol bestämma.

Är mänskliga rättigheter politik?

Detta finns det lite olika åsikter om. Mänskliga rättigheter är i stora delar nationella och internationella regler som kan genomföras, införlivas och upprätthållas genom olika politiska beslut. Man kan kanske se det som att själva källan finns i lagar och regler, så som konventioner om mänskliga rättigheter och i grundlagen till exempel.  Det som står i lagen sätter ramarna och är också en sorts minsta-nivå för skyddet för rättigheterna. Att politiker fattar beslut som innebär ett starkare skydd för rättigheter finns det givetvis inga hinder för. Men ribban sätts redan i lagstiftning och den gäller oavsett parti.

Vad menar vi med att “mänskliga rättigheter ska gälla för alla”?

Med det menar vi att det inte finns några krav man måste uppfylla för att vara en rättighetsbärare. Man måste inte ha till exempel ett visst kön, viss etnisk bakgrund, åsikt, förmögenhet, kunskap, funktionsförmåga, tro, könsidentitet, politisk åskådning, sexuell läggning eller bakgrund i övrigt, för att vara en bärare av grundläggande mänskliga rättigheter.

Här är diskriminering, så som tidigare apartheidlagarna eller kvinnors icke-rösträtt, exempel på allvarliga kränkningar av denna princip. Den diskriminering vi idag ser i samhället innebär att vi fortfarande måste jobba för att alla ska ha samma mänskliga rättigheter.

Finns det inga krav ?

Nej, eller jo. Det finns ett. I övrigt kan man vara hur dum, elak, snål eller orimlig man vill. Det enda krav som ställs upp för att vara en rättighetsbärare i detta sammanhang är att man måste vara en människa. En människa som befinner sig innanför ett visst lands gränser åtnjuter per automatik skydd för sina grundläggande rättigheter.   

Grundläggande rättigheter behöver inte ”förtjänas”. Däremot finns krav på att alla människor ska ha samma rättigheter och lika tillgång till dem.

Vad händer med mänskliga rättigheter under krig eller kris?

Faktum är att mänskliga rättigheter gäller även under pågående krig eller kris. En krigssituation ger inte automatiskt ett land grönt ljus att strunta i rättigheterna. Tyvärr finns många exempel på hur grundläggande rättigheter inte respekteras och skyddas i krissituationer. Men enligt reglerna ska ett land meddela om det anser att det inte kan upprätthålla skyddet för mänskliga rättigheter i sådana situationer.  

Var hittar jag de mänskliga rättigheterna?

De finns på lite olika ställen men här kan du läsa hela rättighetskatalogen som gäller som lag i Sverige: European Convention on Human Rights (coe.int)

Har du funderingar kring grundläggande rättigheter kan du alltid kontakta oss på Agera Värmland för att få svar på dina frågor.

Nine Karlsson Norman

Jurist

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Translate »