Att försöka påverka myndighetsbeslut på ett osakligt eller brottsligt kallas för otillåten påverkan. Försöken till påverkan kan ske på olika sätt men syftet är att på något sätt påverka tjänsteutövningen. Det kan handla om kränkningar, trakasserier, mutförsök, hot eller våld. Det kan ske spontant från enskilda personer och mer systematiskt där det kan finnas kopplingar till kriminella nätverk. Att myndighetspersoner blir utsatta för otillåtna påverkansförsök är ett hot mot rättssäkerheten, myndighetspersoners arbetsmiljö och det demokratiska systemet. Problematiken kring otillåten påverkan mot myndighetspersoner finns inom kommun, region och statliga myndigheter och kan skilja sig åt beroende typ av myndighetsbeslut. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har genomfört en intervjustudie som 2021 publicerades i rapporten Välfärdsbrott och otillåten påverkan – Från bidragsfusk till systemhotande brottslighet* [1] där det framkommer att otillåten påverkan i kommuner ökar. Tendensen är också att påverkansförsöken blir mer och mer systematiska. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är en myndighet som aktivt arbetar med frågan och ska under mars 2022 slutredovisa sitt uppdrag att öka kunskapen om välfärdsbrott.
Hur ser problematiken ut i Värmland? Det är svårt att ge ett rakt svar på. Eftersom problematiken ökar i riket i stort är otillåten påverkan mot myndighetsperonser en fråga som Agera Värmland under 2022 kommer lägga ett särskilt fokus på från olika perspektiv. Det är i dagsläget svårt att presentera någon statistik på hur stort problemet är men här följer en intervju med Jan Gambring som är Säkerhetschef vid Karlstads universitet och deras syn på otillåten påverkan.
Hur ser du på problemet med otillåten påverkan?
Det blir tyvärr mer vanligt förekommande vilket alla universitet och högskolor i Sverige vittnar om. Vi ser att det blir mer hotfullt och obehagligt klimat kring en del beslut. Framför allt handlar det om beslut av obligatoriska moment och examinationer. Exempelvis om någon blir underkänd så är det inte alla som accepterar det, anser att det är en felbedömning. Man vill diskutera med examinator men efter motivering ger man sig inte utan skickar mer eller mindre hotfulla e-postmeddelande. Något som vi ser blir vanligare är att man hotar med att anmäla till annan myndighet eller att gå till media.
Under pandemiåren har den här problematiken minskat betydligt. Vi vet inte riktigt vad det beror på. I stort sett lika många som studerar nu under pandemin som innan. Något som har ökat är dock ärenden i disciplinnämnden, framför allt fusk i samband med tentamina. Det har sannolikt att göra med examination på distans, att det finns fler möjligheter att fuska.
Hur stort är problemet med otillåten påverkan för Karlstads universitet?
Det är ändå sällanhändelser men samtidigt tillräckligt många för att det ändå är ett reellt problem. Det påverkar verksamheten och den enskilde myndighetsanställde. Vi har många anställda som känner otrygghet i detta. Det kan, i värsta scenariot, leda till sjukskrivning. Obehagliga påtryckningar eller hot av olika slag får en påverkan på arbetsmiljön där även kollegor runtikring blir berörda. Om vi tar exemplet med missnöjda studenter så skickar man ofta meddelanden till flera inom myndigheten och därigenom blir fler i personalen inblandade.
Hur arbetar ni för att förebygga och hantera otillåten påverkan?
Karlstads universitet har en rutin som vi följer. Det grundläggande är att den enskilde myndighetsanställde anmäler händelsen till närmaste chef så att åtgärder kan sättas in. Säkerhetsteamet försöker trycka på att om något inte känns bra ska man anmäla det till sin chef. Jag som säkerhetschef kan erbjuda stöd till både chefer och anställda inom organisationen. Vi följer ett antal steg när vi får in en anmälan om otillåten påverkan. Den som är utsatt får alltid stöd, vilket kan vara samtalsstöd, direktnummer till säkerhetsvakt och/eller anpassning i arbetet. Det utförs en utredning av vad som hänt följt av en analys som föranleder ett antal åtgärder utifrån gällande läge. Vi tittar på om personen ska sitta på plats eller om det är relevant att arbeta på distans en tid. Den anställde får råd kring hur man ska hantera situationen framöver. Kvarstår otryggheten är ofta nästa steg en larmfunktion eller särskild parkering närmare sitt kontor. Vi kan även plocka bort rumsnummer från personalkatalogen och styra om e-posten så meddelanden hamnar hos säkerhetsteamet först för att kunna hantera eventuella hot.
Det finns även möjlighet till externa personskyddsresurser men det är ytterst ovanligt. Blir det polisanmälan så blir polisens personskyddsgrupp inkopplad också.
Hur kan det typiska påverkansförsöket se ut?
Det vanligaste är en missnöjd student som blir hotfull i ett e-postmeddelande. Det kan även vara förtäckta hot såsom “jag mår väldigt dåligt och jag har slutat tagit mina mediciner”. Det är ytterst ovanligt med direkta olaga hot. Många av de som utsätter personal för hot eller obehag har problem med psykisk ohälsa i botten. I säkerhetschefsnätverket på nationell nivå tittar vi särskilt på denna fråga med otillåten påverkan och att inte ett hårdare klimat ska normaliseras. Det är inget någon ska tåla. Sen finns det situationer med missförstånd och man har tolkat ett meddelande som hotfullt men där det inte menat så.
Finns situationer där anhöriga hör av sig och hotar med att anmäla vidare till exempelvis JK eller arbetsmiljöverket. Även hot om att gå till media förekommer. Ofta är kunskapen bristfällig var man kan anmäla vidare och det är ofta en påtryckningsmetod. Man är självklart fri att anmäla till annan myndighet eller media men vi ser att man säger det oftast i påverkanssyfte, inte att det finns något case man egentligen vill ta vidare.
När det gäller otillåten påverkan vid Karlstads universitet är det oftast situationer som universitetet inte kan gå vidare med. Det rör sig mer om ett otrevligt/hotfullt språkbruk men som inte faller under olaga hot vilket gör att det inte går att polisanmäla. Det är som sagt mer en arbetsmiljöfråga där det krävs stöd till personalen och en dialog med den som utsätter att beteendet är oacceptabelt.
Finns det en risk att myndighetsbeslut vid Karlstads universitet ändras på grund av påverkansförsök?
Upplever inte att det är ett problem på den nivån att det skulle påverka myndighetsbeslut. Det är framför allt en arbetsmiljöfråga. Det finns bra stöd för personal som upplever obehagliga situationer. Universitetets jurister är också behjälpliga. Den anställde ska känna sig trygg att aldrig behöva ompröva sitt beslut på grund av påtryckningar.
Vi pratar även såklart med den som utsätter och ofta kan det hjälpa, att den personen blir sedd och får en förklaring. Får ofta en förebyggande effekt i den bemärkelsen att den personen i framtiden förhoppningsvis inte försöker göra nya otillåtna påverkansförsök.
*Källa:
[1] Välfärdsbrott och otillåten påverkan – Från bidragsfusk till systemhotande brottslighet