När det gäller förekomsten och anmälan av hatbrott vet vi att det finns ett befarat stort mörkertal och att tröskeln att polisanmäla hatbrott kan vara hög. Därför ville vi lyfta fram brottsofferstödet och den viktiga roll det kan spela för personer som utsatts för brott.
Vi intervjuade Monica Ekström, ordförande i Brottsofferjouren (BOJ) Värmland, för att uppmärksamma deras verksamhet och brottsofferstödet. BOJ erbjuder stöd till vittnen, brottsoffer och anhöriga. Det kan till exempel handla om att få information och stöd i rättsprocessen så som hjälp att göra polisanmälan, hjälp i kontakt med myndigheter, stöd i rättegång eller medmänskligt stöd från någon som lyssnar.
 
Ett stöd hela vägen
Att ha stöttning om man utsatts för brott kan bidra till kraft att ta sig igenom en rättsprocess, stöd i att bearbeta vad som hänt eller stöttning i rädslan att anmäla. BOJ Värmland är en ideell aktör med flera och enkla vägar in för personer som är i behov av stöd, beskriver Monica Ekström.  Det krävs inte att man vet om det man varit utsatt för är ett brott eller inte för att kunna vända sig till BOJ.
-Vi är väl en utav de få organisationer som finns med under hela rättsprocessen. Till oss kan man ju komma utan att man har gjort en polisanmälan.
 
BOJ jobbar för att minska maskorna i nätet, behovet av stöd kan finnas under hela rättsprocessen, fortsätter Monica.
-Vi finns med från polisanmälan till att det blir en eventuell process i domstol och även efter det, för det är också viktigt. När domen faller och oavsett om personen blir fälld eller inte fälld så har man ett behov av stöd efter det här också.
 
Känsla av upprättelse
Medan mycket uppmärksamhet inom rättsväsendet riktas mot gärningspersonerna när det gäller brott har BOJ ett fokus på stöd till personer som utsatts för brott. Ibland kan brottsutsatthet vara förknippat med skuld och skam, rädsla eller känsla av maktlöshet. Den egna handlingen kan i sig ibland vara viktig för känslan av upprättelse menar Monica.
-Vi försöker alltid att se till att man gör en polisanmälan även om man befarar att det inte kommer leda någon vart, men för sin egen skull så är det ju bra, det visar ju forskning också, att man på nåt sätt känner att ”jag gjorde ändå vad jag kunde”.
 
Arbetssätt och strategier kring brott med hatbrottsmotiv
-När ett ärende kommer till oss så skrivs ärendet in med den brottsrubricering det är, exempelvis misshandel. När en stödperson sen ringer upp personen så kanske det framgår att det här var ju ett hatbrott, då ska det göras en notering att det rör sig om just ett hatbrott. När det rör sig om exempelvis våld i nära relation ska man också gå in och göra en sån notering.
 
Monica berättar även om samverkansprojektet Swevic (en förkortning för Sweden Victim Support) mellan Polismyndigheten och Brottsofferjouren Sverige. Det pågick mellan den 1 januari 2019 och den 31 december 2020. Projektet finansierades av EU-medel och projektets syfte var att bidra till att fler personer anmäler och söker stöd när de blivit utsatta för hatbrott men också att höja medvetenheten om vad hatbrott är. Mer om projektet och vad det resulterat i finns att läsa på hemsidan https://www.brottsofferjouren.se/om-oss/forbundets-projekt/swevic-tillsammans-mot-hatbrott/.
 
Risk för osynliga brott
Att själva brottet anmäls är alltid viktigt, men en del av brottsmotivet fattas om det inte framkommer att det var kopplat till en hatbrottsgrund. Orsaken till det kan vara flera, det kan bero på att det inte fångas upp av den som tar emot anmälan eller av den som utsatts, menar Monica.
-Det kan vara så att den enskilda personen som varit utsatt för nånting kanske inte alltid själv kopplar det till, och funderar över, att brottet man varit utsatt för beror på att jag är den person jag är. Det kanske inte är alltid som man tänker på det.
 
Vi vet inte hur stort mörkertalet är gällande hatbrott eftersom brottet kanske inte polisanmäls alls eller så anmäls brottet fast utan hatbrottsmotivet. Till exempel, en misshandel anmäls till polisen men det framgår kanske inte av anmälan att det fanns ett hatbrottsmotiv bakom misshandeln. Som Monica också nämner kan det vara så att hatbrottsmotivet är väldigt sofistikerat och svårt att upptäcka.
-Sen så är det ju så att det tros vara en stor obenägenhet att anmäla. Det finns ju en rädsla också. Så på det viset finns det väl också ett mörkertal.
 
Men, fortsätter Monica, finns det ett hatbrottsmotiv kan det skärpa straffet i en rättsprocess och det kan också finnas ett extra behov av stöd hos den utsatte. Att hatbrott fångas upp är viktigt av flera orsaker och på längre sikt blir det viktig statistik som visar att hatbrott förekommer och måste motverkas. Det är ännu en anledning till att det är så viktigt att det går att få stöd i att anmäla.
– Frågan är ju hur många som är utsatta för exempelvis hatbrott som inte ens kommer till en brottsofferjour för att de inte får frågan från Polisen, det har vi ju ingen aning om, avslutar Monica.
                                                                                                                                          
”Vill du ha ett brottsofferstöd?”
En fråga som enligt Monica Ekström behöver ställas mycket oftare till personer som anmäler brott. För att fler personer ska nå fram till brottsofferstödet är det viktigt att Polisen informerar och förmedlar personer till BOJ. Som Monica beskriver har den större delen av personer som söker brottsofferstöd fått information om stödverksamheten från Polisen och omkring en fjärdedel hittar till BOJ på andra sätt.
-Ibland händer det att första kontakten vi får med en person, det kanske är i tingsrätten, för där finns vi ju också, så i och med att vi har brottsofferstöd och vittnesstöd på plats så kan vi ju lätt se till att personen får ett brottsofferstöd, fast det kommer ju lite väl sent då.
 
En framåtblick
Dels betonar Monica att man på en strukturell nivå ser att skyddet i lagstiftning behöver utökas för utsatta grupper genom att införa funktionsnedsättning som en hatbrottsgrund. Så som det är skrivet om hatbrott i brottsbalken så finns inte grunden funktionsnedsättning med idag fast att det finns ett behov, detta är en fråga som drivs i dagsläget. Dels är samverkan och ökad kunskap också något Monica lyfter när vi pratar om vad vi kan utveckla i Värmland. Trygghetscenter i centrala Karlstad är ett bra exempel på ett forum där representanter från till exempel BOJ och Polisen finns på plats. Även att fler civilsamhällesorganisationer i Värmland får kunskaper om hatbrott och om brottsofferstödet är viktigt för att kunskaper och information ska nå enskilda, avslutar Monica Ekström.