Va! Är Sven terrorist?

De flesta av oss har nog en rätt tydlig bild av vad en terrorist är och kanske också hur han – för det är nästan alltid en han, ser ut. Bildgooglar man på ordet är det ofta en man i skägg och bombbälte.  
Vi kan idag se att den bilden håller på att förändras. I takt med att mer av den radikaliserade kampen flyttar in på nätet blir också de ideologiska rågångarna otydligare. Religiösa fanatiker och vit makt-miljöns rasideologer blandas upp med konspiratörer, antivaxxare och rättshaverister. Ur denna missnöjets smältdegel sipprar en helt ny terrorist fram som är betydligt svårare att känna igen och därmed också svårare att förutse. 
 
Extremismens väg till mainstream 
Stormningen av Kapitolium för drygt ett år sedan ger en tydlig bild av hur gränsen mellan det extrema och det vi betraktar som mer normalt håller på att krackelera. Veckorna före sköljde en våg av desinformation, propaganda och rena lögner över de sociala medierna och miljontals amerikaner började tro att valet var ett riggat falsarium och att Trump i själva verket vunnit en jordskredsseger. 6 januari fick den digitala lögnen verkliga konsekvenser när tusentals uppretade medborgare stormade kongressbyggnaden. Många av de som forcerade dörrarna tillhörde våldsbejakande grupper som gjort sig kända för att vilja driva Amerika till randen av ett inbördeskrig men det stora flertalet var vanliga amerikaner som lurats att tro att utnämningen av Biden var ett verk av ”den djupa staten”. 
Redan 2017 hade vi faktiskt en liknande händelse i Karlstad inför att fullmäktige skulle fatta beslut om att godkänna byggandet av en moské. Anförda av ett tiotal etablerade nazister som utnyttjade den rädsla som Islamiska Statens terrorvälde skapat, trängde sig ett 40-tal personer där flertalet utgjordes av vanliga karlstadsbor som köpt lögnen om att en moské skulle ta terrorn till Värmland in i fullmäktigesalen, ropade folkförrädare till de förtroendevalda och förklarade att alla skulle avsättas.  
  
Vi kan betrakta dessa två händelser som förlöpare till den utveckling vi ser idag. En process som dessutom påskyndats av Covid-19 och de restriktioner som följt i dess spår. Begränsningarna av vår rörelsefrihet har utgjort en perfekt storm för accelerationister och andra som vill att samhället ska störta samman. 
 
Antivaxxrörelsen, i Sverige anförd av den så kallade Frihetsrörelsen har kommit att bli den smältdegel där extremismen lyckats ta plats vid honnörsbordet. 
Den här utvecklingen leder till att gränser suddas ut och där våldsbejakande grupper ser nyttan i att blanda sig med andra missnöjesyttringar. Personer som kanske redan befinner sig på ett sluttande plan exponeras för extremistiska budskap och radikaliseras in i en värld där våldet blir lösning på deras problem. Följden av detta är att den extremistiska miljön blir mer fragmenterad och mer oförutsägbar. Det får också effekten att jag inte behöver betrakta mig själv som nazist eller religiös fanatiker för att känna att jag passar in. 
 
En annan arena som också kommit att bli allt viktigare är onlinespelens chattsidor. Likt fula gubbar groomar extremisten intet ont anande ungdomar som flockas kring populära sajter, företrädesvis våldsamma eftersom då är en barriär redan bruten. Följden av det här blir att allt yngre personer kommer i kontakt med budskap man annars inte hade mött. Råkar man befinna sig i ett fönster av tillvaron där man är mottaglig för denna påverkan är risken uppenbar att man radikaliseras och kan komma att utgöra ett hot både för sig själv och andra. Det är inte helt osannolikt att de två knivdåd vi sett på skolor i Eslöv och Kristianstad är effekter av radikalisering online.    
 
I förlängningen leder det här till att våldsdåd som tidigare var förbehållna den ideologiskt drivna terroristen kan komma att utföras av människor med mer otydliga motiv men där drivkraften är hat mot sin omgivning.  För de här personerna blir hatet online ett smörgåsbord där man kan fylla sin tallrik med de bitar man gillar bäst. 
 
Nya tider kräver nya arbetssätt 
För oss som arbetar förebyggande ställer det här helt nya krav på kompetens och metoder. Vi måste förändra vår bild av vem terroristen kan vara och anpassa våra metoder för att förhindra extremistiska våldsdåd i en ny tid. Det kommer inte heller att vara lika effektivt för våra säkerhetstjänster att punktmarkera individer i de extremistiska miljöerna när attentatsmannen kanske heter Sven, jobbar på ICA och aldrig satt sin fot på ett möte med en våldsbejakande organisation. 
 
Arbetet mot extremism måste bli en angelägenhet för hela samhället där alla som möter människor i olika sammanhang blir en del i lösningen. Med ökad kunskap på bred front kan vi komma in i processen mycket tidigare innan planet har börjat slutta. 
 
Det har betydelse hur våra politiker talar till och om varandra i den kommande valrörelsen. 
Det är viktigt att skolan blir en plats där unga kan lyckas och känna sig inkluderade oavsett yttre förutsättningar. 
Och inte minst gör det skillnad hur jag uttrycker mig på nätet och i andra möten med mina medmänniskor. 
 
/Lars 

Leave a Comment

Your email address will not be published.