Dimman ligger tät över trädgården när jag dricker mitt morgonkaffe. Det är stilla och lugnt. Efter en snabb bläddring genom nyheterna bryts lugnet och jag blir påmind om världen utanför. För även om vi på många håll ser positiv utveckling sköljs vi över av uppdateringar om krig och konflikt. Nyheter som på ett eller annat sätt kan kopplas till demokrati. Det är ett super-år för demokratin när 3 miljarder människor har möjlighet att gå till valurnorna i sina respektive länder för att utöva sin demokratiska fri- och rättighet. Tyvärr är det inte så mycket att fira då kvalitén på dessa val varierar stort och vi ser tyvärr att antalet fullvärdiga demokratier minskar i världen. Bara för att det hålls ett val innebär det inte demokrati. Är det så att demokratin är på väg bort?
Den förändrade paletten i trädkronorna vittnar om att en av årets och kanske årtiondets viktigaste händelser är nära – nämligen presidentvalet i USA. För oavsett vad man tycker om landet i väst och oavsett vem som vinner så kommer valet få stora konsekvenser internationellt. Särskilt eftersom båda sidor har anklagat varandra att vara ett hot mot demokratin. Det är inte utan orsak att begreppet polarisering blivit ett vardagligt samtalsämne och slagit sig fri från statsvetarnas akademiska artiklar. Polariseringen har till och med nått hur vi definierar och ser på demokratin.
En analys är att vi på många sätt tappat bort vad demokratin faktiskt innebär. För även om val är en grundpelare inom demokratin, att alla har en röst att påverka, så är demokratin mycket mer än val. Vi kan se på demokrati från olika perspektiv och statsskicket i sig kan te sig olika i skilda samhällskontexter är begreppet inte odefinierbart eller utan ramar. Demokrati handlar inte endast om ett majoritetsvälde. När olika aktörer och institut bedömer demokrati finns ett antal kriterier. De kan variera något men består behandlar i princip alltid:
- Representation, deltagande och val –trovärdiga och rättssäkra val, politiskt deltagande och tillit till demokratiska processer, fria politiska partier och ett fredligt överlämnande av makten.
- Regerande – förhållande mellan lagstiftande församling och regering, förhållande mellan regering och militärmakt samt transparens och publik tillgång till information.
- Rättigheter – respekt av mänskliga rättigheter såsom yttrandefrihet, pressfrihet och icke-diskriminering.
- Rättsväsende – Fristående rättsväsende, frånvaro av korruption samt personlig integritet och säkerhet.
Tittar vi närmare på kriterierna förstår vi hur mångfacetterad demokratin är. För att vi ska ha en fullvärdig demokrati krävs det mer än rättvisa val. Demokratin har flera dimensioner som skyddsmekanism. Om exempelvis valfusk sker ska det behandlas i ett fritt och oberoende rättsväsende som då kan ogiltigförklara resultatet. Ett annat exempel är att majoriteten inte kan lagstifta om vad som helst, där har vi mänskliga rättigheter som skyddar oss alla.
Att vi ser nuvarande utveckling i USA är än mer oroande när vi har andra stormakter som Kina och Ryssland som inte på något sätt kan kallas demokratier. Ser vi ut över världen är demokratin på tillbakagång enligt flertalet demokratiindex. Enligt The Economists senaste index lever färre än 8 % av världens befolkning i en fullvärdig demokrati och det totala måttet på demokratin i världen har inte varit så lågt sedan mätningarna startade 2006. Ser vi till IDEAs nyligen släppta rapport The Global State of Democracy 2024 konstateras att vi lever i en tid av osäkerhet. Valdeltagande minskar medan protester och överklagande av valresultat ökar. Vilket kan tyda på en misstro till demokratiska processer. Enligt Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex går trenden även där åt fel håll och endast åtta länder bedöms ha en bra pressfrihet att jämföra med för tio år sedan då antalet var 25. Analysen är att den negativa trenden drivs att politisk makt hotar pressfriheten vilket för att demokratin påverkas negativt.
Vänder vi blicken hemåt kan vi också se dystra tendenser samtidigt som det är viktigt att nämna att demokratin i Sverige står sig stark utifrån ovan nämnda index. I senaste Ungdomsbarometern framkommer hur tron på demokratin minskar och en femtedel av alla unga killar tar avstånd från påståendet ”Demokrati är i alla lägen det bästa systemet för att styra ett samhälle”.
Förutom definitionen och vår förståelse av demokrati tror jag tillit är ett annat nyckelbegrepp för att förstå samtiden och framtiden. Tappar vi tilliten till de demokratiska processerna och de olika institutionerna riskerar systemet att falla. Väljer vi att förstå omvärlden utifrån vår egen övertygelse och bortförklarar motargument med ”systemet är ändå korrupt”, ”inga nyhetsmedier går att lita på” eller ”bevisen för valfusk mörkas bara” blir det svårt att nå en konsensus kring vad vårt samhälle faktiskt ska vila på. Och med det menar jag inte att media är felfria eller att det finns korruption och makter som mörkar saker. Problemet är när man konsekvent fäller anklagelser utan bevis som går att bedöma.
Det är lätt att bli pessimistisk i en tid av oändliga informationsflöden där det är svårt att som individ faktiskt veta vad som stämmer. Då är det lättare för oss att gå till våra egna känslor och inte behöva ifrågasätta eller kritiskt granska. Men jag väljer ändå den optimistiska vägen. Den krispiga höstluften ger mig energi att tro att demokratin kommer motstå angreppen och se ett uppsving. Det finns många goda krafter och jag vill tro att människor kommer fortsätta stå upp för sina demokratiska fri- och rättigheter. För det är det enda alternativet om vi vill leva i fria samhällen. Winston Churchill sa det ändå riktigt bra ”Demokrati är den sämsta statsformen, bortsett från alla de andra.”
Per Hydén
Verksamhetschef
https://www.idea.int/gsod/2024
https://www.eiu.com/n/campaigns/democracy-index-2023
