Vanliga frågor om diskriminering
När kan jag vända mig till er?
Du kan kontakta oss för att få svar på allmänna frågor om diskriminering, få rådgivning eller för att få konkret hjälp i ett enskilt fall.
Du kan vända dig till oss om du anser att:
- Du själv eller någon annan har blivit diskriminerad eller utsatt för negativa konsekvenser för att ha anmält diskriminering (repressalier)
- En arbetsgivare, skola eller universitet inte har uppfyllt sin skyldighet att utreda och sätta stopp för trakasserier eller sexuella trakasserier
- En verksamhet använder sig av regler som kan leda till diskriminering
- Du blivit missgynnad i samband med föräldraledighet på jobbet eller i utbildningen
- En arbetsgivare, skola, högskola eller ett universitet brister i sin skyldighet att förebygga diskriminering genom att främja lika rättigheter och möjligheter och förebygga trakasserier
- Du fått ett diskriminerande bemötande vid till exempelvis myndighetskontakter
Oavsett vad din fråga gäller är du välkommen att kontakta oss på diskriminering@ageravarmland.se eller per telefon 070-788 59 31.
Vad är diskriminering?
Diskriminering strider mot mänskliga rättigheter och principen om likabehandling. Den juridiska definitionen av diskriminering finns i diskrimineringslagen, som skyddar personer. En förenklad beskrivning av diskriminering enligt lagen är att någon kränks eller behandlas sämre än en annan person och det har en koppling till en persons tillhörighet till någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Lagen förbjuder sex olika former av diskriminering: direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Förbudet gäller inom flera olika områden i samhället, till exempel arbetsliv; utbildning; bostadsmarknad; hälso- och sjukvård.
Vad har jag rätt till om jag blivit diskriminerad?
Den som blivit utsatt för diskriminering har rätt till ersättning för den kränkning som diskrimineringen inneburit. Denna rätt finns i diskrimineringslagen.
Mer information finns hos Diskrimineringsombudsmannen.
Diskriminering kan se ut på många olika sätt
I grunden handlar det om att någon blir orättvist behandlad och det har att göra med en diskrimineringsgrund och inte ett sakligt skäl. Det kan vara att en hyresvärd nekar en familj att hyra en bostad eller att en arbetsgivare inte ger jobbet till en person, på grund av till exempel kön eller etnicitet och inte för att personerna visat sig vara olämpliga på saklig grund (t.ex. betalningsanmärkningar eller otillräckliga meriter). Det kan också handla om att en person nekas stöd i utbildningen som den behöver på grund av sin funktionsnedsättning, eller att en person blir trakasserad på jobbet eller i skolan och det har en koppling till en av diskrimineringsgrunderna.
Ingen avsikt krävs
Det krävs inte att den som diskriminerar någon menade att diskriminera för att det ska vara olagligt. Det betyder att det kan vara diskriminering även om det beror på fördomar, missförstånd och okunskap.
Om avsikt finns kan det vara ett brott
Om den som diskriminerar är en företagare och hade en vilja att diskriminera kan det vara brottsligt. Då heter det olaga diskriminering och ska anmälas till polisen. Det kan handla om ett företag som till exempel inte låtit en person handla i sin butik eller restaurang och det beror på en diskrimineringsgrund.
Vad händer om jag vänder mig till er med mitt ärende?
Eftersom vi inte är en myndighet gäller inte offentlighetsprincipen för oss. Det betyder att ingen annan än den som ärendet gäller kan ha tillgång till handlingarna hos antidiskrimineringsbyrån.
Stöd och lösningar
Vårt mål är alltid att erbjuda stöd efter klientens önskemål och försöka hitta lösningar på situationen. Det kan handla om att få information, juridisk rådgivning eller att få sitt ärende utrett.
Vi går bara vidare med ett ärende om klienten vill det. Hur ett ärende kan hanteras beror också på vad som skett.
Möjlighet till utredning i enskilt fall
En anmälan i ett enskilt fall är ett ärende som bedöms och som kan komma att utredas om klienten vill det. Kontakt tas då med motparten för att denne ska få ge sin uppfattning om vad som skett och för att reda ut eventuella frågetecken. Antidiskrimineringsbyrån tar inte ställning i ärendet förrän det anses tillräckligt utrett.
Ett sådant ärende kan leda till olika typer av lösningar beroende på klientens önskemål. Det kan vara en ursäkt, överenskommelse att genomföra förbättringar på stället, ett medgivande eller diskrimineringsersättning (betalning).
Lyckas vi inte nå en överenskommelse kan byrån hjälpa till med en anmälan till annan myndighet som till exempel Diskrimineringsombudsmannen eller Skolinspektionen eller ta hjälp av rättsliga medel.
Personuppgifter
Personuppgifter som förekommer i diskrimineringsärenden hos byrån avidentifieras inom 12 månader om klienten begär det eller då ett ärende avslutas. Avidentifierade uppgifter så som kön, samhällsområdet ärendet avser och diskrimineringsgrund sparas som statistik för att kunna återrapporteras till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). All dokumentation i ett ärende återlämnas till klient eller förstörs då ärendet avslutas.
Att vi arbetar under tystnadslöfte innebär att vi förbundit oss att inte yppa information som rör personuppgifter, personliga förhållanden eller känsliga uppgifter, muntligen eller skriftligen.
Går det att ställa frågor anonymt till antidiskrimineringsbyrån?
Ja, det går att ringa på vår rådgivningstelefon eller kontakta juristen per telefon anonymt. Det räcker att säga att du vill vara anonym. Du behöver inte lämna några personuppgifter om du kontaktar oss per e-post.
Vem kan utsättas för diskriminering?
Lagen skyddar alla personer
Det finns ett vanligt missförstånd att diskrimineringslagen bara skyddar vissa människor. Men så är det inte. Eftersom vi alla har ett kön, en etnisk tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck, ålder eller trosuppfattning, skyddar lagen alla människor på dessa grunder, på de samhällsområden som lagen gäller för. När det gäller grunden funktionsnedsättning är det lite annorlunda. Man kan säga att alla människor har en varierande funktionsförmåga, men alla har inte en funktionsnedsättning så som lagen menar.
Förbud gäller för aktörer i samhället
Diskrimineringslagen gäller inte mellan privatpersoner, till exempel mellan grannar eller om en person säljer sin bil till en annan person. Diskrimineringslagen skyddar privatpersoner från orättvis behandling av vissa aktörer i samhället inom till exempel vård, utbildning, arbetsliv och socialtjänst.