Hos oss kan du kostnadsfritt få råd, stöd och information om du känner dig kränkt, diskriminerad eller orättvist behandlad på grund av kön, könsidentitet eller- uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vi lyssnar och kan hjälpa till att hitta lösningar i situationen. Vi arbetar under tystnadslöfte.
Det finns ett vanligt missförstånd att diskrimineringslagen bara skyddar vissa människor. Men så är det inte. Eftersom vi alla har ett kön, en etnisk tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck, ålder eller trosuppfattning, skyddar lagen alla människor på dessa grunder, på de samhällsområden som lagen gäller för. När det gäller grunden funktionsnedsättning är det lite annorlunda. Man kan säga att alla människor har en varierande funktionsförmåga, men alla har inte en funktionsnedsättning så som lagen menar.
Diskrimineringslagen gäller inte mellan privatpersoner, till exempel mellan grannar eller om en person säljer sin bil till en annan person. Diskrimineringslagen skyddar privatpersoner från orättvis behandling av vissa aktörer i samhället inom till exempel vård, utbildning, arbetsliv och socialtjänst.
Diskriminering strider mot mänskliga rättigheter och principen om likabehandling. Den juridiska definitionen av diskriminering finns i diskrimineringslagen, som skyddar personer. En förenklad beskrivning av diskriminering enligt lagen är att någon kränks eller behandlas sämre än en annan person och det har en koppling till en persons tillhörighet till någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Lagen förbjuder sex olika former av diskriminering: direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Förbudet gäller inom flera olika områden i samhället, till exempel arbetsliv; utbildning; bostadsmarknad; hälso- och sjukvård.
Den som blivit utsatt för diskriminering har rätt till ersättning för den kränkning som diskrimineringen inneburit. Denna rätt finns i diskrimineringslagen.
Mer information finns hos Diskrimineringsombudsmannen.
I grunden handlar det om att någon blir orättvist behandlad och det har att göra med en diskrimineringsgrund och inte ett sakligt skäl. Det kan vara att en hyresvärd nekar en familj att hyra en bostad eller att en arbetsgivare inte ger jobbet till en person, på grund av till exempel kön eller etnicitet och inte för att personerna visat sig vara olämpliga på saklig grund (t.ex. betalningsanmärkningar eller otillräckliga meriter). Det kan också handla om att en person nekas stöd i utbildningen som den behöver på grund av sin funktionsnedsättning, eller att en person blir trakasserad på jobbet eller i skolan och det har en koppling till en av diskrimineringsgrunderna.
Det krävs inte att den som diskriminerar någon menade att diskriminera för att det ska vara olagligt. Det betyder att det kan vara diskriminering även om det beror på fördomar, missförstånd och okunskap.
Om den som diskriminerar är en företagare och hade en vilja att diskriminera kan det vara brottsligt. Då heter det olaga diskriminering och ska anmälas till polisen. Det kan handla om ett företag som till exempel inte låtit en person handla i sin butik eller restaurang och det beror på en diskrimineringsgrund.
Eftersom vi inte är en myndighet gäller inte offentlighetsprincipen för oss. Det betyder att ingen annan än den som ärendet gäller kan ha tillgång till handlingarna hos antidiskrimineringsbyrån.
Vårt mål är alltid att erbjuda stöd efter klientens önskemål och försöka hitta lösningar på situationen. Det kan handla om att få information, juridisk rådgivning eller att få sitt ärende utrett. Vi går bara vidare med ett ärende om klienten vill det. Hur ett ärende kan hanteras beror också på vad som skett.
En anmälan i ett enskilt fall är ett ärende som bedöms och som kan komma att utredas om klienten vill det. Kontakt tas då med motparten för att denne ska få ge sin uppfattning om vad som skett och för att reda ut eventuella frågetecken. Antidiskrimineringsbyrån tar inte ställning i ärendet förrän det anses tillräckligt utrett.
Ett sådant ärende kan leda till olika typer av lösningar beroende på klientens önskemål. Det kan vara en ursäkt, överenskommelse att genomföra förbättringar på stället, ett medgivande eller diskrimineringsersättning (betalning).
Lyckas vi inte nå en överenskommelse kan byrån hjälpa till med en anmälan till annan myndighet som till exempel Diskrimineringsombudsmannen eller Skolinspektionen eller ta hjälp av rättsliga medel.
Personuppgifter som förekommer i diskrimineringsärenden hos byrån avidentifieras inom 12 månader om klienten begär det eller då ett ärende avslutas. Avidentifierade uppgifter så som kön, samhällsområdet ärendet avser och diskrimineringsgrund sparas som statistik för att kunna återrapporteras till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). All dokumentation i ett ärende återlämnas till klient eller förstörs då ärendet avslutas.
Att vi arbetar under tystnadslöfte innebär att vi förbundit oss att inte yppa information som rör personuppgifter, personliga förhållanden eller känsliga uppgifter, muntligen eller skriftligen.
Ja, det går att ringa på vår rådgivningstelefon eller kontakta juristen per telefon anonymt. Det räcker att säga att du vill vara anonym. Du behöver inte lämna några personuppgifter om du kontaktar oss per e-post.
