Idag ser vi, trots ökad uppkoppling och tillgång till information, flera hot mot demokratin runt om i världen. Tillgången till information via internet bidrar inte nödvändigtvis till ökad kunskap utan gör världen mer komplex och svårnavigerad för många. Källkritiken vi har lärt oss räcker ofta inte riktigt till när vi dagligen utsätts för mycket mer information än vad evolutionen, och kanske även uppväxt och utbildning, har anpassat oss för.
Särskilt problematisk är ungas sårbarhet för missvisande information, konspirationsteorier och andras agendor på en arena som ansvariga vuxna ofta inte har insikt i. Vi ser effekter som hur flera allt yngre personer radikaliseras in i våldsbejakande extremism online1, med några uppmärksammade våldsdåd på senare tid som resultat, men också oroande samhällstrender som minskad tillit till andra2. Tillgång till och förmåga att ta till sig information är både en demokratifråga-, en hållbarhetsfråga och en fråga om kompetens att ta tillvara sina mänskliga rättigheter.
Internetstiftelsens senaste studie på barn och unga visar att 100 % av högstadieeleverna har egen mobiltelefon och 93 % av dem använder den dagligen. Den siffran för gymnasieelever är 99 %. Nio av 10 högstadieelever använder sociala medier procentsatsen är ännu högre för videotjänster så som youtube3, där algoritmen (det som föreslår innehåll för användarna) ofta förstärker extremt innehåll. Internetanvändandet bland ungar verkar även ha ökat under pandemin4. Tillgång till information ter sig alltså inte som ett problem, utan snarare hur barn och ungdomar ska förhålla sig till informationen. Samhället har inte möjlighet att se till att barn inte stöter på material som kan vara skadligt eller sakna respekt för andra personers rättigheter på internet utan att implementera en censur som kränker andra rättigheter, så som yttrandefrihet och tillgång till information. Därför behöver vi säkerställa att ungdomar har förmåga och verktyg för att navigera informationslandskapet på ett tryggt sätt och själva utvecklar en respekt för mänskliga rättigheter.
Vi måste satsa på att stärka barn och unga i deras läskunnighet och passiva källkritik på nätet, att uppmärksamma och engagera dem i frågor rörande informationssäkerhet och propaganda på nätet och ge dem verktyg att nyttja sina rättigheter och sin yttrandefrihet på demokratiska sätt. Samtidigt behöver vi också aktivt tänka på hur vi själva beter oss online och hur vi påverkas av informationen vi tar in. Det vi delar, gillar eller kommenterar kommer våra egna eller våra vänners barn kunna se. Hur du förhåller dig till information och olika budskap påverkar både din egen världsåskådning och andras runtomkring dig, vare sig du är medveten om det eller inte.
Prata med de i din närhet, på jobbet och i familjen, om livet online, aktuella händelser och budskap du stöter på. Vi får inte bara bli passiva mottagare av information, varken idag eller i framtiden, om vi inte vill bli missledda eller riskera att styra skeppet åt fel hål. Håll det demokratiska samtalet aktivt.
[1] Detta kan läsas om i rapporter av bland annat Hope not Hate och International Center for the Study of Radicalisation (Kings Collage) samt i en artikel av The Guardian
[2] Folkhälsomyndigheten - Se till tillit (svårt att lita på andra) och snittet för riket (även region Värmland för den intresserade, som historiskt har varit bättre än snittet på den punkten men blivit sämre sedan 00-talet).
[3] Barnen och Internet 2019
[4] Svenskarna och Internet 2021